{"id":737,"date":"2015-05-27T13:16:13","date_gmt":"2015-05-27T11:16:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.machautmachine.com\/?page_id=737"},"modified":"2015-06-18T11:22:10","modified_gmt":"2015-06-18T09:22:10","slug":"15-06-14-intro","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.machautmachine.com\/en\/program\/15-06-14-intro\/","title":{"rendered":"Inledning S:t Petri 14 juni 2015"},"content":{"rendered":"

Sorry, this entry is only available in Svenska<\/a>.<\/p>

Quomodo cantabimus canticum Domini in terra aliena?<\/em><\/p>\n

Hur ska vi sjunga Herrens s\u00e5ng i ett fr\u00e4mmande land?
\nHur ska vi sjunga den gamla tidens s\u00e5ng i en ny tid?<\/p>\n

Den fr\u00e5gan st\u00e4ller sig Gavin Bryars i sin Super flumina<\/em>, men vad g\u00f6r egentligen de h\u00f6gst levande tons\u00e4ttarna Gavin Bryars<\/a> och Arvo P\u00e4rt<\/a> i ett program med musik fr\u00e5n 1300- och 1400-talet? Ja, det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt som det verkar.<\/p>\n

Bryars och P\u00e4rts svar p\u00e5 den fr\u00e5gan \u00e4r n\u00e4mligen att sjunga den gamla tidens s\u00e5nger p\u00e5 den nya tidens spr\u00e5k.<\/p>\n

Super flumina<\/em> skrevs \u00e5r 2000 f\u00f6r \u00f6ppnandet av York Early Music Centre (numera National Centre of Early Music), och bygger p\u00e5 en legend fr\u00e5n York. \u00c5r 1377 (samma \u00e5r som Guillaume de Machaut dog) hittade fiskare den livl\u00f6sa kroppen av en ung flicka i floden Ouse. Flickan f\u00f6rdes till det n\u00e4rbel\u00e4gna klostret, d\u00e4r munkarna bad om jungfru Marias hj\u00e4lp, och n\u00e4r munkarna hade b\u00f6rjat sjunga hymnen Ave Regina caelorum<\/em> slog flickan upp \u00f6gonen. Gavin Bryars stycke ber\u00e4ttar historien genom fragment av texter och musik \u2013 genom hymnen \u201dAve Regina caelorum\u201d och genom psalm 137, \u201dVid Babylons floder\u201d, men omskriven till \u201dVid Yorks floder\u201d \u2013 med den gamla tidens s\u00e5nger p\u00e5 den nya tidens spr\u00e5k.<\/p>\n

Laude Cortonese<\/em> \u00e4r en v\u00e4xande samling s\u00e5nger (nu drygt 40 stycken) som bygger p\u00e5 en samling fr\u00e5n 1200-talets Cortona. D\u00e4r stod s\u00e5 kallade \u201dlaudesi\u201d utanf\u00f6r kyrkorna och sj\u00f6ng s\u00e5nger, laude, f\u00f6r att locka in f\u00f6rsamlingen till kyrkan. Dessa s\u00e5nger ingick inte i den liturgiska repertoaren och var ofta hyllningar till jungfru Maria. N\u00e4r Bryars h\u00f6rde Trio Medieaval sjunga laude p\u00e5 sin f\u00f6rsta skiva 2002 inspirerades han till att skriva egna laude f\u00f6r ensemblen, med de medeltida s\u00e5ngerna som f\u00f6rlagor. Han skrev sina f\u00f6rsta laude f\u00f6r en ensam sopranr\u00f6st (Anna-Maria Friman i Trio Medieaval), men har senare skrivit f\u00f6r fler r\u00f6ster och \u00e4ven f\u00f6r r\u00f6ster och instrument. Vi framf\u00f6r tre av Bryars laude f\u00f6r tv\u00e5 och tre r\u00f6ster.<\/p>\n

Arvo P\u00e4rts Summa<\/em> bygger inte p\u00e5 n\u00e5gon tidigare f\u00f6rlaga, men \u00e4r \u00e4nd\u00e5 i v\u00e4ldigt h\u00f6g grad inspirerad av den medeltida musiken. P\u00e4rt genomgick en kreativ kris i slutet av 60-talet, n\u00e4r han tyckte att modernismen hade kommit till v\u00e4gs \u00e4nde, och att det inte fanns n\u00e5got mer att s\u00e4ga. Han slutade skriva musik och b\u00f6rjade i st\u00e4llet studera gregoriansk s\u00e5ng och medeltida polyfoni. Till slut gav det arbetet frukt i form av det lilla pianostycket F\u00fcr Alina<\/em> 1976, det f\u00f6rsta verket i tintinnabuli<\/em>-tekniken, som kan s\u00e4gas vara en syntes av det gamla och det nya, av den medeltida vokalpolyfonin och 1900-talets seriella musik. P\u00e4rts f\u00f6rsta vokalverk i den nya tekniken, Summa<\/em>, skrevs 1977. Det \u00e4r egentligen ett Credo<\/em>, men eftersom man p\u00e5 sovjettiden inte fick anv\u00e4nda religi\u00f6sa titlar kallade han verket Summa. Texten \u00e4r dock m\u00e4ssans Credo<\/em>-text, fr\u00e5n den nicenska trosbek\u00e4nnelsen.<\/p>\n

S\u00e5 Gavin Bryars och Arvo P\u00e4rt \u00e4r h\u00f6gst relevanta i ett program d\u00e4r vi sjunger den gamla tidens s\u00e5nger p\u00e5 den nya tidens spr\u00e5k. Dessutom fyller Arvo P\u00e4rt 80 \u00e5r i h\u00f6st, s\u00e5 vi passar i och med detta ocks\u00e5 p\u00e5 att fira honom lite i f\u00f6rskott.<\/p>\n

Och den tidiga musiken d\u00e5?<\/p>\n

Guillaume de Machauts Messe de Nostre Dame<\/em> \u00e4r ett av de f\u00f6rsta musikaliska storverken, den f\u00f6rsta fullst\u00e4ndiga tons\u00e4ttningen av m\u00e4ssans ordinarium av en namngiven tons\u00e4ttare. Tidigare m\u00e4ssor finns bevarade bara som fragment eller som anonyma hopplock med delar av flera olika tons\u00e4ttare. M\u00e4ssan som enhetlig komposition kom sedan att bli en h\u00f6rnsten i den vokala musiken, s\u00e4rskilt under ren\u00e4ssansen. \u00c4ven Bach, Mozart och Beethoven komponerade m\u00e4ssor och i v\u00e5ra dagar har vi till exempel Arvo P\u00e4rts Berliner Messe<\/em> och Sven-David Sandstr\u00f6ms High Mass<\/em>, som allts\u00e5 \u00e4r \u00e4ttlingar i rakt nedstigande led till Machauts Messe de Nostre Dame<\/em>.<\/p>\n

John Dunstaple (eller Dunstable) och John Plummer, som verkade i England ungef\u00e4r hundra \u00e5r efter Machaut, representerade n\u00e5got nytt, det som p\u00e5 kontinenten kom att kallas La contenance Angloise<\/em>, \u201ddet engelska s\u00e4ttet\u201d. Till skillnad fr\u00e5n den k\u00e4rva, dissonanta medeltida musiken, som Machaut med sina kvarter och kvinter, arbetade de engelska tons\u00e4ttarna med terser och durtreklanger, vilket g\u00f6r musiken betydligt mer bekant f\u00f6r moderna \u00f6ron. Det engelska s\u00e4ttet hade stort inflytande p\u00e5 framtr\u00e4dande kontinentala tons\u00e4ttare som Du Fay och Binchois, och ledde s\u00e5 sm\u00e5ningom till ett helt nytt kapitel i musikhistorien \u2013 ren\u00e4ssansen.<\/p>\n

Men det f\u00e5r vi ta p\u00e5 en annan konsert. Varmt v\u00e4lkomna!<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sorry, this entry is only available in Svenska.Quomodo cantabimus canticum Domini in terra aliena? Hur ska vi sjunga Herrens s\u00e5ng i ett fr\u00e4mmande land? Hur ska vi sjunga den gamla tidens s\u00e5ng i en ny tid? Den fr\u00e5gan st\u00e4ller sig Gavin Bryars i sin Super flumina, men vad g\u00f6r egentligen de h\u00f6gst levande tons\u00e4ttarna Gavin … Continue reading Inledning S:t Petri 14 juni 2015<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":586,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-737","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.machautmachine.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/737","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.machautmachine.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.machautmachine.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.machautmachine.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.machautmachine.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=737"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.machautmachine.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/737\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":751,"href":"https:\/\/www.machautmachine.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/737\/revisions\/751"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.machautmachine.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/586"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.machautmachine.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=737"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}