2017
4/2 17.00
Lund Contemporary
Allhelgonakyrkan, Lund
Uruppförande av Lunda laude gratuletur av Ulrika Emanuelsson
Konserten spelas in av Sveriges Radio P2.
2016
11/9 11.00
Medverkan vid högmässa
Matteuskyrkan, Malmö
Guillaume de Machaut (c. 1300-1377)
Trad. Georgien
Gavin Bryars (1943)
Guillaume de Machaut
7/8 21.30
Levande ljuskonsert
S:t Laurentii kyrka, Falkenberg
Uruppförande av Den stora trädgården av Ivan Moody
Perotinus (fl. c. 1200)
John Dunstaple (c. 1390-1453)
Guillaume de Machaut (c. 1300-1377)
Kyrie
Gloria
Ivan Moody (1964)
Canticum Canticorum I (1990)
John Dunstaple
Trad. Georgien
Gavin Bryars (1943)
Josquin des Prez (c. 1450-1521)
Sanctus
Agnus Dei
Anders Nyberg (arr.) (1955)
16/6 20.00
Musik i skymningen
Törringe kyrka
Oskar Lindberg (arr.) (1887-1955)
Josquin des Prez (c. 1450-1521)
Kyrie
Gloria
Ivan Moody (1964)
Josquin des Prez
Credo
Ivan Moody
Josquin des Prez
Sanctus
Agnus Dei
Anders Nyberg (arr.) (1955)
29/5 11.00
Nosaby-Kristianstad Choir & Organ Festival
Fjälkestads kyrka
Josquin des Prez (c. 1450-1521)
Kyrie
Gloria
Credo
Sanctus
Agnus Dei
Donna McKevitt (1970)
Anders Nyberg (arr.) (1955)
25/3 15.00
Långfredagsgudstjänst
Matteuskyrkan, Malmö
Heinrich Schütz (1585-1672)
Perotinus (fl. c. 1200)
J. S. Bach (1685-1750)
Gavin Bryars (1943)
2015
13/12 13:00
Julbön, Estniska församlingen i södra Sverige
Klosterkyrkan, Lund
Arvo Pärt (1935)
Carl Nielsen (1865 – 1931)
John F. Wade (1711 – 1786)
Arvo Pärt
14/11 17.00
Konsert
Väsby kyrka
Den estniske tonsättaren Arvo Pärt, en av vår tids mest populära nutida tonsättare, fyllde 80 år i september i år, och vi firar det med att framföra två av hans stycken, Summa och Da pacem.
Pärt genomgick en kreativ kris i slutet av 60-talet, när han slutade skriva musik och i stället började studera gregoriansk sång och medeltida polyfoni. Till slut gav det arbetet frukt i form av det lilla pianostycket Für Alina 1976, det första verket i tintinnabuli-tekniken, som kan sägas vara en syntes av det gamla och det nya, av den medeltida vokalpolyfonin och 1900-talets seriella musik. Pärts första vokalverk i den nya tekniken, Summa, skrevs 1977. Texten är mässans Credo-text, från den nicenska trosbekännelsen.
Da pacem är ett betydligt senare verk, skrivet till åminnelse av offren för terrorattacken i Madrid 2004, men dess budskap är evigt aktuellt.
Josquin Des Prez’ Missa Pange lingua kan också sägas fira jubileum i år, då den allmänna uppfattningen är att den skrevs runt 1515, alltså för precis 500 år sedan.
Den blev Josquins sista mässa, och den utgör en höjdpunkt i hans musikaliska skapande. Mässan bygger på hymnen Pange lingua, som man hör i sin helhet i superius-stämman, överstämman, i den sista, tredje delen av Agnus Dei.
Ivan Moody är engelsman bosatt i Portugal, och är förutom kompositör även ortodox präst. Han har skrivit för bland andra Hilliardensemblen och Trio Medieaval och står även bakom många utgåvor av renässansmusik, samt har skrivit ett stort antal musikvetenskapliga verk. Canticum Canticorum I & II är sättningar av texter från Höga visan, först på latin och sedan på engelska.
Ivan Moody har under hösten skrivit ett beställningsverk till Machaut Machine som kommer att få urpremiär våren 2016.
Den georgiska folkliga vokalpolyfonin har uråldriga rötter, och existerade redan före kristendomens inträde i Georgien på 300-talet. Den kännetecknas av en kärv trestämmighet och en melodik som växlar mellan stämmorna. Vi sjunger två georgiska folksånger, en kärlekssång, Ts’intsq’aro och en koral, Ts’mindao G’merto – Helige Gud. Den georgiska polyfonin är sedan 2008 ett av Unescos immateriella kulturarv.
Varmt välkomna!
Arvo Pärt (1935)
Josquin des Prez (c. 1450 – 1521)
Kyrie
Gloria
Ivan Moody (1964)
Trad. Georgien
Ts’mindao G’merto (Helige Gud)
Ivan Moody
Josquin des Prez
Sanctus
Agnus Dei
Arvo Pärt
11/9 21.00
Nattkyrkan
Johanneskyrkan, Malmö
Den estniska tonsättaren Arvo Pärt fyller 80 år i dag, den 11 september 2015, och det firar vi med att framföra två av hans stycken, Summa och Da pacem.
Pärt genomgick en kreativ kris i slutet av 60-talet, när han slutade skriva musik och i stället började studera gregoriansk sång och medeltida polyfoni. Till slut gav det arbetet frukt i form av det lilla pianostycket Für Alina 1976, det första verket i tintinnabuli-tekniken, som kan sägas vara en syntes av det gamla och det nya, av den medeltida vokalpolyfonin och 1900-talets seriella musik. Pärts första vokalverk i den nya tekniken, Summa, skrevs 1977. Texten är mässans Credo-text, från den nicenska trosbekännelsen.
Da pacem är ett betydligt senare verk, skrivet till åminnelse av offren för terrorattacken i Madrid 2004. Dess budskap är evigt aktuellt, och kanske särskilt en dag som denna.
Josquin Des Prez Missa Pange lingua kan också sägas fira jubileum i år, då den allmänna uppfattningen är att den skrevs 1515, alltså för precis 500 år sedan. Den blev Josquins sista mässa, och den utgör en höjdpunkt i hans musikaliska skapande. Mässan bygger på hymnen Pange lingua, som man hör i sin helhet i superius-stämman, överstämman, i den sista, tredje delen av Agnus Dei.
Laude Cortonese av engelsmannen Gavin Bryars är en växande samling sånger (nu drygt 40 stycken) som bygger på en samling från 1200-talets Cortona. Där stod så kallade ’laudesi’ utanför kyrkorna och sjöng sånger, laude, för att locka in församlingen till kyrkan. Dessa sånger ingick inte i den liturgiska repertoaren och var ofta hyllningar till jungfru Maria. När Bryars hörde Trio Medieaval sjunga laude på sin första skiva 2002 inspirerades han till att skriva egna laude för ensemblen, med de medeltida sångerna som förlagor. Vi framför tre av Bryars laude för två och tre röster.
Den georgiska folkliga vokalpolyfonin har uråldriga rötter, och existerade redan före kristendomens inträde i Georgien på 300-talet. Den kännetecknas av en kärv trestämmighet och en melodik som växlar mellan stämmorna. Vi sjunger två georgiska folksånger, en kärlekssång, Ts’intsq’aro och en koral, Helige Gud. Den georgiska polyfonin är sedan 2008 ett av Unescos immateriella kulturarv.
Varmt välkomna!
Arvo Pärt (11 september 1935)
Josquin Des Prez (c. 1450 – 1521)
Kyrie
Gloria
Gavin Bryars (1943)
Da ciel venne messo novello
Omne homo
Ave, Dei genitrix
Trad. Georgien
Ts’mindao G’merto (Helige Gud)
Josquin Des Prez
Agnus Dei
Arvo Pärt
29/8 22.10
Musik tio över tio vid Hx15
Mariakyrkan, Helsingborg
Guillaume de Machaut (c. 1300 – 1377)
Kyrie
Gloria
John Dunstaple (c. 1390 – 1453)
John Plummer (c. 1410 – 1484)
John Dunstaple
Arvo Pärt (1935)
Gavin Bryars (1943)
Ave, Dei genitrix
Da ciel venne messo novello
Omne homo
Super flumina
Guillaume de Machaut
Sanctus
Agnus Dei
Ite, Missa est
14/6 18.00
Konsert
S:t Petri kyrka, Malmö
Quomodo cantabimus canticum Domini in terra aliena?
Hur ska vi sjunga Herrens sång i ett främmande land?
Hur ska vi sjunga den gamla tidens sång i en ny tid?
Den frågan ställer sig Gavin Bryars i sin Super flumina, men vad gör egentligen de högst levande tonsättarna Gavin Bryars och Arvo Pärt i ett program med musik från 1300- och 1400-talet? Ja, det är inte så konstigt som det verkar.
Bryars och Pärts svar på den frågan är nämligen att sjunga den gamla tidens sånger på den nya tidens språk.
Super flumina skrevs år 2000 för öppnandet av York Early Music Centre (numera National Centre of Early Music), och bygger på en legend från York. År 1377 (samma år som Guillaume de Machaut dog) hittade fiskare den livlösa kroppen av en ung flicka i floden Ouse. Flickan fördes till det närbelägna klostret, där munkarna bad om jungfru Marias hjälp, och när munkarna hade börjat sjunga hymnen Ave Regina caelorum slog flickan upp ögonen. Gavin Bryars stycke berättar historien genom fragment av texter och musik – genom hymnen ”Ave Regina caelorum” och genom psalm 137, ”Vid Babylons floder”, men omskriven till ”Vid Yorks floder” – med den gamla tidens sånger på den nya tidens språk.
Laude Cortonese är en växande samling sånger (nu drygt 40 stycken) som bygger på en samling från 1200-talets Cortona. Där stod så kallade ”laudesi” utanför kyrkorna och sjöng sånger, laude, för att locka in församlingen till kyrkan. Dessa sånger ingick inte i den liturgiska repertoaren och var ofta hyllningar till jungfru Maria. När Bryars hörde Trio Medieaval sjunga laude på sin första skiva 2002 inspirerades han till att skriva egna laude för ensemblen, med de medeltida sångerna som förlagor. Han skrev sina första laude för en ensam sopranröst (Anna-Maria Friman i Trio Medieaval), men har senare skrivit för fler röster och även för röster och instrument. Vi framför tre av Bryars laude för två och tre röster.
Arvo Pärts Summa bygger inte på någon tidigare förlaga, men är ändå i väldigt hög grad inspirerad av den medeltida musiken. Pärt genomgick en kreativ kris i slutet av 60-talet, när han tyckte att modernismen hade kommit till vägs ände, och att det inte fanns något mer att säga. Han slutade skriva musik och började i stället studera gregoriansk sång och medeltida polyfoni. Till slut gav det arbetet frukt i form av det lilla pianostycket Für Alina 1976, det första verket i tintinnabuli-tekniken, som kan sägas vara en syntes av det gamla och det nya, av den medeltida vokalpolyfonin och 1900-talets seriella musik. Pärts första vokalverk i den nya tekniken, Summa, skrevs 1977. Det är egentligen ett Credo, men eftersom man på sovjettiden inte fick använda religiösa titlar kallade han verket Summa. Texten är dock mässans Credo-text, från den nicenska trosbekännelsen.
Så Gavin Bryars och Arvo Pärt är högst relevanta i ett program där vi sjunger den gamla tidens sånger på den nya tidens språk. Dessutom fyller Arvo Pärt 80 år i höst, så vi passar i och med detta också på att fira honom lite i förskott.
Och den tidiga musiken då?
Guillaume de Machauts Messe de Nostre Dame är ett av de första musikaliska storverken, den första fullständiga tonsättningen av mässans ordinarium av en namngiven tonsättare. Tidigare mässor finns bevarade bara som fragment eller som anonyma hopplock med delar av flera olika tonsättare. Mässan som enhetlig komposition kom sedan att bli en hörnsten i den vokala musiken, särskilt under renässansen. Även Bach, Mozart och Beethoven komponerade mässor och i våra dagar har vi till exempel Arvo Pärts Berliner Messe och Sven-David Sandströms High Mass, som alltså är ättlingar i rakt nedstigande led till Machauts Messe de Nostre Dame.
John Dunstaple (eller Dunstable) och John Plummer, som verkade i England ungefär hundra år efter Machaut, representerade något nytt, det som på kontinenten kom att kallas La contenance Angloise, ”det engelska sättet”. Till skillnad från den kärva, dissonanta medeltida musiken, som Machaut med sina kvarter och kvinter, arbetade de engelska tonsättarna med terser och durtreklanger, vilket gör musiken betydligt mer bekant för moderna öron. Det engelska sättet hade stort inflytande på framträdande kontinentala tonsättare som Du Fay och Binchois, och ledde så småningom till ett helt nytt kapitel i musikhistorien – renässansen.
Men det får vi ta på en annan konsert. Varmt välkomna!
Guillaume de Machaut (c. 1300 – 1377)
Kyrie
Gloria
John Dunstaple (c. 1390 – 1453)
John Plummer (c. 1410 – 1484)
John Dunstaple
Arvo Pärt (1935)
Gavin Bryars (1943)
Ave, Dei genitrix
Da ciel venne messo novello
Omne homo
Super flumina
Guillaume de Machaut
Sanctus
Agnus Dei
Ite, missa est
Machaut Machine – vilket bra namn! Fyra malmöbor har bildat en vokalkvartett för att sjunga dels musik av Guillaume de Machaut och andra medeltidsmästare, dels musik från vår egen tid. Både Machaut och maskin, alltså. Dessutom kan namnet få en att fantisera om något slags jukebox som spelar medeltidsmusik.
Av en sådan apparat väntar man sig ett visst sväng, och det fick man också på konserten i S:t Petri kyrka. På en bas av god samsjungning fick de fina sångarna polyfonin i Machauts Messe de Nostre Dame att blomma och tvekade inte att ladda tonrankor och ackordföljder med känslor, så som man gjorde åtminstone ett par århundraden efter Machaut. Här eftersträvades inte i första hand historisk korrekthet utan främst ett levande, personligt tilltal.
Några dikter ur Höga visan blev sedan till ömma kärlekssånger när tre av de fyra sjöng tonsättningar av John Dunstaple och John Plummer med känslighet och mjukt eftertryck. Dansanta inslag fattades inte.
Vår egen tid representerades av musik som söker sig tillbaka mot den medeltida traditionen. Men nostalgiskt allvarliga stycken som Arvo Pärts Summa och Gavin Bryars Laude Cortonese och Super flumina tycktes passa Machaut Machine mindre bra än den riktiga medeltidsmusiken. Deras sång blev åtminstone mindre säker.
När konserten så avslutades med ytterligare tre satser ur Machauts mässa sköljde musiken åter in som ett friskt vatten. Machauts musik längtar inte tillbaka, den blickar framåt eller uppåt och detta gestaltade de fyra med både säkerhet och frihet.
12/4 11.00
Estniska kyrkans i Sverige kyrkomöte
Klosterkyrkan, Lund
Guillaume de Machaut (c. 1300 – 1377)
Kyrie
Gloria
Gavin Bryars (1943)
John Dunstaple (c. 1390 – 1453)
Josquin Des Prez (c. 1450 – 1521)
3/4 12.00
Långfredagsgudstjänst
Mariakyrkan, Malmö
Perotinus (fl. c. 1200)
G. P. da Palestrina (1525 – 1594)
Gavin Bryars (1943)
30/1 21.00
Nattkyrkan
Lunds domkyrka
Guillaume de Machaut (c. 1300 – 1377)
Kyrie
Gloria
Gavin Bryars (1943)
Ave Dei Genitrix
Omne homo
Da ciel venne messo novello
Guillaume de Machaut
Kyrie
Gloria
John Dunstaple (c. 1390 – 1453)
Quam pulchra es
Guillaume de Machaut
Sanctus
Agnus Dei
Ite, Missa est
2014
14/12 15:00
Julbön, Estniska församlingen i södra Sverige
Tyska kyrkan, Malmö
Guillaume de Machaut (c. 1300 – 1377)
W. J. Kirkpatrick (1838 – 1921)
Carl Nielsen (1865 – 1931)
Guillaume de Machaut
John F. Wade (1711 – 1786)
Guillaume de Machaut
28/8 19:30
NoMeMus
S:t Laurentii kyrka, Söderköping
Quomodo cantabimus canticum Domini in terra aliena?
Hur ska vi sjunga Herrens sång i ett främmande land?
Hur ska vi sjunga den gamla tidens sång i en ny tid?
Den frågan ställer sig Gavin Bryars i sin Super flumina, men vad gör egentligen den högst levande tonsättaren Gavin Bryars på en festival för medeltida musik, i ett program med Mariamusik från 1200-, 1300- och 1400-talet? Ja, det är inte så konstigt som det verkar.
Gavin Bryars svar på frågan är nämligen att sjunga den gamla tidens sånger på den nya tidens språk.
Super flumina skrevs år 2000 för öppnandet av York Early Music Centre (numera National Centre of Early Music), och bygger på en legend från St. Mary’s kloster i York. År 1377 (samma år som Guillaume de Machaut dog) hittade fiskare den livlösa kroppen av en ung flicka i floden Ouse. Flickan fördes till det närbelägna klostret, där munkarna bad om jungfru Marias hjälp, och när munkarna hade börjat sjunga hymnen Ave Regina caelorum slog flickan upp ögonen. Gavin Bryars stycke berättar historien genom fragment av texter och musik – genom hymnen “Ave Regina caelorum” och genom psalm 137, “Vid Babylons floder”, men omskriven till “Vid Yorks floder” – med den gamla tidens sånger på den nya tidens språk.
Laude Cortonese är en växande samling sånger (nu drygt 40 stycken) som bygger på en samling i ett manuskript från 1200-talets Cortona. Där stod så kallade “laudesi” utanför kyrkorna och sjöng sånger, laude, för att locka in församlingen till kyrkan. Dessa sånger ingick inte i den liturgiska repertoaren och var ofta hyllningar till jungfru Maria. När han hörde Trio Medieaval sjunga laude på sin första skiva 2002 inspirerades Gavin Bryars till att skriva egna laude för ensemblen, med de medeltida sångerna som förlagor. Han skrev sina första laude för en ensam sopranröst (Anna-Maria Friman i Trio Medieaval), men har senare skrivit för fler röster och även för röster och instrument. Vi framför tre av Bryars laude, för en, två och tre röster.
Gavin Bryars musik hördes också här på NoMeMus för två år sedan när Trio Medieaval framförde sin A Worcester Ladymass, en anonym mässa från 1200-talet, som även innehöll två nyskrivna satser av Gavin Bryars.
Så Gavin Bryars är högst relevant på en festival där vi sjunger den gamla tidens sånger på den nya tidens språk.
Guillaume de Machaut (c. 1300 – 1377)
Kyrie
Gloria
Conductus från Notre Dame (c. 1200)
John Dunstaple (c. 1390 – 1453)
Gavin Bryars (1943)
Laude novella
Ave, Dei genitrix
Omne homo
John Plummer (c. 1410 – 1484)
John Dunstaple
Guillaume de Machaut
Sanctus
Agnus Dei
Ite, missa est
31/5 18:00
Musik vid helgsmål
Klosterkyrkan, Lund
Guillaume de Machaut (c. 1300 – 1377)
Gavin Bryars (1943)
Guillaume de Machaut
John Dunstaple (c. 1390 – 1453)
Guillaume de Machaut
Arr. Anders Nyberg (1955)
18/4 11:00
Långfredagsgudstjänst
Mariakyrkan, Malmö
Heinrich Schütz (1585-1672)
Perotinus (fl. c. 1200)
J. S. Bach (1685-1750)
Gavin Bryars (1943)
22/2 18:00
Musik vid helgsmål
Klosterkyrkan, Lund
Josquin Des Prez (c. 1450 – 1521)
Kyrie
Gloria
Sanctus
Benedictus
Agnus Dei
2013
15/12 13:00
Julbön, Estniska församlingen i södra Sverige
Klosterkyrkan, Lund
Guillaume de Machaut (c. 1300 – 1377)
W. J. Kirkpatrick (1838 – 1921)
Carl Nielsen (1865 – 1931)
Guillaume de Machaut
John F. Wade (1711 – 1786)
Josquin Des Prez (c. 1450 – 1521)
26/10 14:00
Strøget, Köpenhamn
Josquin Des Prez (c. 1450 – 1521)
Kyrie
Gloria
Credo
Sanctus
Benedictus
Agnus Dei
21/9 20:00
Kulturnatten
Klosterkyrkan, Lund
Trad. Georgien
Gavin Bryars (1943)
Ivan Moody (1964)
Surge, propera amica mea
Descendi in hortum meum
Ego dilecto meo
Josquin Des Prez (c. 1450 – 1521)
Kyrie
Gloria
Sanctus
Benedictus
Agnus Dei
Ivan Moody
Prologue
Let him kiss me
Draw me, we will run after thee
I am black but comely
Draw me, we will run after thee
Tell me, o thou whom my soul loveth
Epilogue
29/3 11:00
Långfredagsgudstjänst
Mariakyrkan, Malmö
Gregoriansk sång
J. S. Bach (1685 – 1750)
Gavin Bryars (1943)
Arr. Oskar Lindblad (1887 – 1955)
15/3 21:00
Nattkyrkan
Johanneskyrkan, Malmö
Gregoriansk sång
Trad. Georgien
Perotinus (fl. c. 1200)
Verbum bonum et suave
Trad. Georgien
John Plummer (c. 1410 – 1480)
John Dunstable (c. 1390 – 1453)
Sancta Maria
Trad. Georgien
Tchenoschnuri
2012
16/12
Julbön, Estniska församlingen i södra Sverige
Klosterkyrkan, Lund
Josquin Des Prez (c. 1450 – 1521)
W. J. Kirkpatrick (1838 – 1921)
John F. Wade (1711 – 1786)
Carl Nielsen (1865 – 1931)
Josquin Des Prez
10/11 14:00
Købmagergade, Köpenhamn
Josquin Des Prez (c. 1450 – 1521)
Kyrie
Gloria
Credo
Sanctus
Benedictus
Agnus Dei
9/11 21:00
Nattkyrkan
Lunds domkyrka
Josquin Des Prez (c. 1450 – 1521)
Kyrie
Gloria
Credo
Sanctus
Benedictus
Agnus Dei
Gregoriansk sång
John Plummer (c. 1410 – 1480)
Ivan Moody (1964)
Surge, propera amica mea
Descendi in hortum meum
Ego dilecto meo
John Plummer
Ivan Moody
Prologue
Let him kiss me
Draw me, we will run after thee
I am black but comely
Draw me, we will run after thee
Tell me, o thou whom my soul loveth
Epilogue
28/10 18:00
Mariakyrkan, Malmö
Josquin Des Prez (c. 1450 – 1521)
Kyrie
Gloria
Credo
Sanctus
Benedictus
Agnus Dei
Gregoriansk sång
John Plummer (c. 1410 – 1480)
Ivan Moody (1964)
Surge, propera amica mea
Descendi in hortum meum
Ego dilecto meo
John Plummer
Ivan Moody
Prologue
Let him kiss me
Draw me, we will run after thee
I am black but comely
Draw me, we will run after thee
Tell me, o thou whom my soul loveth
Epilogue